Goda grepp för hållbarhet

Kultur- och naturmiljöer kan utses till världsarv om de vittnar om jordens eller människans historia på ett alldeles unikt sätt. Därför är det så betydelsefullt att världsarven bevaras för all framtid som mänsklighetens och jordens gemensamma arv.

Endast de mest enastående miljöerna i sitt slag kan utses till världsarv och det är Unescos världsarvskommitté som utser världsarven. Världsarvet Grimeton är just ett sådant. I hela världen finns idag drygt tusen platser och miljöer på världsarvslistan, varav femton finns i Sverige.

Den röda tråden i alla frågor som rör världsarvens skydd, bevarande, förvaltning och utveckling är att de ska hanteras med respekt för och kunskap om världsarvens Outstanding Universal Value, förkortat, OUV. På svenska översätts begreppet till särskilt stort universellt värde.

Här berättar vi om det hållbarhetsarbete vi gör. Våra goda grepp, för att bevara platsen och bruka den utan att förbruka. 

 

Världsarven ska visa vägen för hållbarhet

När Unesco utvecklade sin metod hade arbetet med Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen ännu inte startat. Däremot var begreppet hållbar utveckling etablerat, med utgångspunkt i Brundtlandkommissionens rapport ”Vår gemensamma framtid” (1987). Där formulerades hållbar utveckling som:

En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

På FN:s konferens om miljö och utveckling, UNCED 1992 i Rio de Janeiro, fastställdes att all utveckling ska vara hållbar och att de tre dimensionerna av hållbar utveckling – den ekonomiska, sociala och miljömässiga – samstämmigt och ömsesidigt ska stödja varandra och vägas samman när beslut fattas.

I september 2015 antog Förenta nationernas generalförsamling en resolution med 17 globala mål för en bättre värld, kallad Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Samma år antog världsarvskonventionens generalförsamling en policy för hur agendan ska integreras i  världsarvskonventionen kallad Policy Document for the Integration of a Sustainable Development Perspective into the Processes of the World Heritage Convention.

Arbetet med världsarv innebär inte bara att säkerställa att världsarven bevaras för all framtid. Världsarven ska också kommuniceras och bidra till samhällets utveckling.

Till exempel som besöksmål eller som attraktiva miljöer att bo och verka i och som skapar mening och tillhörighet. Världsarven ska dessutom visa vägen och gå före i arbetet med att ställa om till en hållbar utveckling i enlighet med FN:s agenda för en hållbar utveckling, Agenda 2030.

År 2019 fastställde regeringen den nya nationella strategin för världsarvsarbetet i Sverige. I strategin tydliggörs ansvar och roller i världsarvsarbetet med utgångspunkt i Unescos världsarvskonvention.

Visionen för det nationella världsarvsarbetet

Vision är att världsarven visar vägen till en hållbar och fredlig värld. Det är en ambitionshöjning och pekar på världsarvens stora möjlighet att vara förebilder och resurser i en hållbar utveckling. Världsarven kan bidra till att skapa hållbara samhällen genom att medverka till en hållbar turism.

Den nationella strategin omfattar följande övergripande mål:

  • Agenda 2030 genomsyrar allt världsarvsarbete i Sverige.
  • Arbetet med världsarv i Sverige är förebildligti fråga om att bevara, använda och utveckla natur- och kulturmiljöer på ett hållbart sätt utifrån Agenda 2030-målen.
  • Sverige är aktiv i det internationella samarbetet, verkar för att konventionen är ett effektivt och trovärdigt redskap inom Unesco och lyfter världsarvens betydelse för Agenda 2030-målen.
  • Världsarvsarbetet präglas av samarbete, samverkan, dialog och lokalt medbestämmande.

Världsarvet Grimetons hållbarhetstrategi

Världsarvet Grimeton har tagit fram en egen strategi för detta viktiga arbete. Ett arbete som gjorts tillsammans med världsarvets förvaltare; Varbergs kommun, Länsstyrelsen i Hallands län, Region Halland och Telia Company samt vår vänförening Alexander och resulterat i strategin Hållbar Platsutveckling Världsarvet Grimeton 2023-2030 för att ha en tydlig färdplan där lokalsamhället också är engagerat. Strategiarbetet gjordes i ett projekt med stöd av Tillväxtverket.

 

Ta del av strategin för hållbar platsutveckling