En plats som gör skillnad
Kultur- och naturmiljöer kan utses till världsarv om de vittnar om jordens eller människans historia på ett alldeles unikt sätt. Därför är det så betydelsefullt att världsarven bevaras för all framtid som mänsklighetens och jordens gemensamma arv.
Endast de mest enastående miljöerna i sitt slag kan utses till världsarv och det är Unescos världsarvskommitté som utser världsarven. Världsarvet Grimeton är just ett sådant. I hela världen finns idag drygt tusen platser och miljöer på världsarvslistan, varav femton finns i Sverige.
Den röda tråden i alla frågor som rör världsarvens skydd, bevarande, förvaltning och utveckling är att de ska hanteras med respekt för och kunskap om världsarvens Outstanding Universal Value, förkortat, OUV. På svenska översätts begreppet till särskilt stort universellt värde.
Här berättar vi om det hållbarhetsarbete vi gör, för att bevara platsen och bruka den utan att förbruka. Världsarv är platser som gör skillnad.
Världsarv i Sverige – Platser som gör skillnad
Sverige har 15 världsarv, alla med en unik berättelse om vår gemensamma historia. Dessa platser, erkända av Unesco för sitt värde för hela mänskligheten, har potential att främja hållbar utveckling och fred, samtidigt som de erbjuder värde för lokala samhällen. Ändå är de fortfarande okända för många av oss. Nu får dessa svenska världsarv ett nytt språk och en verktygslåda för berättandet.
Tre frågor till Samhandlingsgruppens ”lotsar” – De underlättar frågor som berör Världsarvet Grimeton
Världsarvet Grimeton är allas, allas i hela världens, i sin egenskap av att sedan 20 år vara just ett UNESCO-världsarv. Ansvaret att förvalta det ligger på Stiftelsen Världsarvet Grimeton. Stiftelsens förvaltare utgörs av Telia Company, Länsstyrelsen i Hallands län, Varbergs kommun och Region Halland. En mängd olika typer av frågor – allt från infrastruktur till frågor rörande platsutveckling och miljö – är sådant som kan beröra många olika delar av de offentliga verksamheterna, och för att ha en tydligt uttalad kontakt mellan världsarvet och respektive myndighet, finns sedan en tid tillbaka en ”samhandlingslots” i varje verksamhet. Därför vill vi här passa på att presentera dem.
Från trådlös till tidlös, klimatsmart
Vi trycker upp ett mindre antal foldrar varje år, och nu har den just gått i tryck hos ett lokalt och klimatkompenserande tryckeri.
Ideella krafter och social gemenskap i Vänföreningen Alexander
Ett värdefullt samarbete för båda parter är det mellan Världsarvet Grimeton Radiostation och Alexander – Grimeton Veteranradios Vänner som är en...
Socialt samarbete byggde Kontrollen och Promenaden
På Världsarvet Grimeton värdesätter vi goda samarbeten och bidrar gärna till social hållbarhet på platsen där vi finns. Därför är vi så glada över...
Goda grannar som gör förvaltandet av världsarvet möjligt
För att utveckla, bevara och förvalta där här platsen är vi beroende av dem som bor och verkar runtomkring oss. Tillsammans med dem och deras stora...
Lokalt utvalda leverantörer till hjälp att vårda och underhålla
I den mån det är möjligt prioriterar vi att köpa varor och tjänster från företag i vår närhet. Det gynnar både den sociala och den ekonomiska...
Vi månar om platsens unika naturvärden
Förutom vårt uppdrag att värna om världsarvets unika historiska värden har vi ett stort ansvar att ta hand om de kultur- och naturvärden som platsen...
Hållbar platsutveckling 2023-2030
I ett omfattande samarbete där Stiftelsen Världsarvet Grimeton och världsarvets förvaltande aktörer samt vänföreningen Alexander GVV har alla...
Vi gör Klimatbokslut för ett ännu mindre klimatavtryck
Vi arbetar för att minska vårt klimatavtryck och en hjälp i detta arbete är vårt klimatbokslut.
Världsarven ska visa vägen för hållbarhet
När Unesco utvecklade sin metod hade arbetet med Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen ännu inte startat. Däremot var begreppet hållbar utveckling etablerat, med utgångspunkt i Brundtlandkommissionens rapport ”Vår gemensamma framtid” (1987). Där formulerades hållbar utveckling som:
En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.
På FN:s konferens om miljö och utveckling, UNCED 1992 i Rio de Janeiro, fastställdes att all utveckling ska vara hållbar och att de tre dimensionerna av hållbar utveckling – den ekonomiska, sociala och miljömässiga – samstämmigt och ömsesidigt ska stödja varandra och vägas samman när beslut fattas.
I september 2015 antog Förenta nationernas generalförsamling en resolution med 17 globala mål för en bättre värld, kallad Agenda 2030 för hållbar utveckling.
Samma år antog världsarvskonventionens generalförsamling en policy för hur agendan ska integreras i världsarvskonventionen kallad Policy Document for the Integration of a Sustainable Development Perspective into the Processes of the World Heritage Convention.
Arbetet med världsarv innebär inte bara att säkerställa att världsarven bevaras för all framtid. Världsarven ska också kommuniceras och bidra till samhällets utveckling.
Till exempel som besöksmål eller som attraktiva miljöer att bo och verka i och som skapar mening och tillhörighet. Världsarven ska dessutom visa vägen och gå före i arbetet med att ställa om till en hållbar utveckling i enlighet med FN:s agenda för en hållbar utveckling, Agenda 2030.
År 2019 fastställde regeringen den nya nationella strategin för världsarvsarbetet i Sverige. I strategin tydliggörs ansvar och roller i världsarvsarbetet med utgångspunkt i Unescos världsarvskonvention.
Visionen för det nationella världsarvsarbetet
Vision är att världsarven visar vägen till en hållbar och fredlig värld. Det är en ambitionshöjning och pekar på världsarvens stora möjlighet att vara förebilder och resurser i en hållbar utveckling. Världsarven kan bidra till att skapa hållbara samhällen genom att medverka till en hållbar turism.
Den nationella strategin omfattar följande övergripande mål:
- Agenda 2030 genomsyrar allt världsarvsarbete i Sverige.
- Arbetet med världsarv i Sverige är förebildligti fråga om att bevara, använda och utveckla natur- och kulturmiljöer på ett hållbart sätt utifrån Agenda 2030-målen.
- Sverige är aktiv i det internationella samarbetet, verkar för att konventionen är ett effektivt och trovärdigt redskap inom Unesco och lyfter världsarvens betydelse för Agenda 2030-målen.
- Världsarvsarbetet präglas av samarbete, samverkan, dialog och lokalt medbestämmande.
Världsarvet Grimetons hållbarhetstrategi
Världsarvet Grimeton har tagit fram en egen strategi för detta viktiga arbete. Ett arbete som gjorts tillsammans med världsarvets förvaltare; Varbergs kommun, Länsstyrelsen i Hallands län, Region Halland och Telia Company samt vår vänförening Alexander och resulterat i strategin Hållbar Platsutveckling Världsarvet Grimeton 2023-2030 för att ha en tydlig färdplan där lokalsamhället också är engagerat. Strategiarbetet gjordes i ett projekt med stöd av Tillväxtverket.